D e l u x e
Deluxen har en ganska lång historia. Till att börja med är naturligtvis namnet inspirerat av/taget ifrån Fender Deluxe Amp, som på 50-talet såg ut ungefär något i stil med denna - gul tweedklädsel och mörkt brun-rött högtalartyg. Bestyckningen med 1x12" högtalare stämmer också med hur en Deluxe såg ut när det begav sig.
Grundstommen till min variant av Deluxe Amp var ett gammalt chassie från en radiogrammofon av typ Philips. Efter att ha rensat undan de rostiga resterna av skalbelysning, vridkondensatorer och det sinnrika systemet att medelst ett antal trådar förflytta skalstrecket samtidigt som kondensatorn stämde av ingången till avsedd station, började konverteringen till gitarrförstärkare.
Nättrafon gav strax över 300V efter likriktning, och det passade ju till de två EL84:or som fanns i slutsteget. Eller slutstegen ska jag säga, för det var två olika single end steg - ett för bas och ett för diskant! Lite udda kan man tycka, och eftersom jag avsåg att bygga ett traditionellt push-pull slutsteg, medförde detta även att jag inte hade någon utgångstrafo till hands. Här kom jag på den smått knasiga idén att linda den själv... Vilket jag faktiskt lyckdes med. Detta projekt är antagligen värt en sida för sig själv, men jag orkar inte tänka på det just nu. Det gick i alla fall vägen efter drygt 16 timmar framför en oändligt långsamt roterande, till viss del ombyggd, symaskin.
Själva kabinettet fick jag hjälp med av en god vän som jobbar på en firma som bygger kök, skåp, garderober och diverse trävaror. Jag lämnade en ritning och önskade 19mm spånplatta till bygget. Min bekant, som är en snäll och mycket tillmötesgående person, tyckte antagligen att spånplatta inte var tillräckligt bra för en högtalarlåda, så han uppgraderade i all välmening min konstruktion till MDF-board istället. I och med det blev nog denna försärkare den tyngsta (men även mest hållfasta) gitarrförstärkare i sin storleksklass. Fast jag tror inte att det var så dumt ialla fall. Ur ljudsynvinkel menar jag. Alla som har knackat på en spånplatta vet hur tråkigt, pappaktigt och dött det låter. Som att knacka på en fullkornsskorpa. MDF-boarden å andra sidan är ju stum så det förslår, men i och med det öppna bakstycket får man nästan en sjungande klang i kabinettet när man knackar eller bankar på det. Och vem vet, när allt kommer omkring kanske det låter mycket bättre än spånplatta. Det är åtminstone så jag tänker när jag släpar/bär på den.
Förstärkaren stod klar år 1993, och sedan dess har den genomgått ett antal modifieringar. Till att börja med byttes EL84:orna ut mot 6V6. Det var ju de rören som satt i den "riktiga" Fender Deluxen som jag hade sneglat på. Samtidigt bytte jag även nättrafo för att få lite högre anodspänning, och därmed högre uteffekt. Senare byttes även 6V6 mot deras lite kraftigare storebror 6L6. Detta var precis det lilla lyftet som krävdes för att ge vad som behövdes i det band jag spelade med vid den tiden.
Lite fakta:
Slutrör: 2x6L6
Uteffekt: c:a 25W
Högtalare: Celestion G12-70
Reglage: Vol 1 & 2, Bas, Diskant och Reverb
Byggår: 1993
Närbild:
All text
och bilder på dessa sidor tillhör Anders Hjelm
och får ej användas utan medgivande.
© 2005-05-17 Anders Hjelm